Komplett växtguide
Utforska växter efter svårighetsgrad, säsong och mer. Hitta den perfekta växten för dig.
Svårighetsgrad
Växter per stad
🗺️ Växter per stad3781 växter hittade
Visar 2269–2304 av 3781
Brasiliansk Röd Kappa
Megaskepasma erythrochlamys
Brasiliansk Röd Kappa (Megaskepasma erythrochlamys) är en praktfull tropisk buske med ursprung i Venezuela och Surinam, tillhörande familjen Acanthaceae. Den är känd för sina spektakulära blomställningar bestående av stora karmosinröda hölsterblad som omger små tvåläppiga vita blommor, vilket skapar ett hänförande skådespel i tropiska och subtropiska trädgårdar. Växten kan nå 2 till 3 meters höjd och har stora, glansigt mörkgröna ovala blad upp till 50 cm långa.
Guineasgräs
Megathyrsus maximus
Megathyrsus maximus, allmänt känt som guineasgräs, är ett stort fleråriga gräs med ursprung i Afrika. Det är välkänt för sin robusthet, snabba tillväxt och förmåga att bilda täta tuvor. Bladen är långa och linjära, och blomställningarna sitter i öppna, förgrenade vippor. Även om det är ett av världens viktigaste tropiska fodergrässlag, används det också i projekt för återställning av degraderade områden samt som visuell avskärmning i stora trädgårdar.
Armbandstemyrten
Melaleuca armillaris
Melaleuca armillaris, allmänt känd som armbandstemyrten, är en stor städsegrön buske eller ett litet träd som härstammar från södra Australien (South Australia, Victoria, Tasmanien). Den kan nå en höjd på 4,6 till 9 meter med en motsvarande bredd och kännetecknas av en grå, pappersaktig bark som flagnar i remsor, ett fint och barrlikt mörkgrönt bladverk, samt spektakulära cylindriska ax med gräddvita blommor, liknande flaskborstar, som blommar under vår och sommar. Artnamnet ”armillaris” (från latinets ord för armband) syftar på de ringformade frökapslarna längs grenarna. Den är mycket robust och tål torka, vind, saltspray och luftföroreningar, vilket gör den till ett utmärkt vindskydd eller skyddshäck i medelhavsträdgårdar och kustområden. Dess rikliga nektarproduktion lockar till sig honungsfåglar, inhemska bin och många andra pollinatörer. Dess eteriska olja, rik på 1,8-cineol, har antibakteriella och svampdödande egenskaper som bekräftats i flera vetenskapliga studier.
Lampborste
Melaleuca citrina
Melaleuca citrina, allmänt känd som lampborste, är en vintergrön buske eller ett litet träd som hör hemma i östra Australien och är endemisk för kustområdena i New South Wales och Victoria. Den tillhör familjen Myrtaceae (myrtenväxter) och var bland de första australiensiska växterna som odlades utanför landet (introducerades i England 1770). Växten är känd för sina slående klarröda blomax som blommar främst under sommaren och lockar till sig honungsfåglar och andra fåglar. De lansettlika vintergröna bladen avger en behaglig citrusliknande doft när de vidrörs eller krossas.
Hänglampborste
Melaleuca viminalis
Hänglampborste (Melaleuca viminalis) är en snabbväxande vintergrön buske eller ett litet träd med ursprung i östra Australien. Den är uppskattad för sina graciösa, hängande grenar och livfullt karmosinröda, flaskborstliknande blomställningar som blommar från vår till sommar. Dess smala, läderartade blad bildar ett mjukt, hängande bladverk som lockar till sig kolibrier, bin och fjärilar. Den är härdig och lättskött när den väl etablerat sig, och trivs i varma klimat som solitärträd, häck eller insynsskydd.
Natt och dag
Melampyrum nemorosum
Melampyrum nemorosum är en iögonfallande ettårig halvparasitisk vildblomma som hör hemma i europeiska skogar och skogsbryn, från Centraleuropa till Östeuropa. Den känns omedelbart igen på sin dramatiska tvåfärgade skepnad: rörformade guldgula blommor som vilar bland färgstarka blålila högblad – en kombination så distinkt att den gett upphov till folknamnet "Natt och dag" på många europeiska språk. Som en fakultativ rothalvparasit i familjen snyltrotsväxter (Orobanchaceae) utvinner den extra vatten och mineraler från närliggande värdväxter (vanligtvis gräs, starr eller örtartade skogsarter) via haustorier, samtidigt som den utför fotosyntes. I slavisk tradition är växten känd som "Ivan-da-Marya", en symbol för föreningen av motsatser: de gula blommorna representerar det maskulina (Ivan) och de lila högbladen det feminina (Maria). Den blir vanligtvis 15–50 cm hög och föredrar fuktig, humusrik och något sur jord i halvskuggiga miljöer som skogsbryn, buskmarker och kalkrika gräsmarker.
Grynfotad musseron
Melanoleuca verrucipes
Melanoleuca verrucipes, allmänt känd som grynfotad musseron, är en distinkt svamp som kännetecknas av sin vita hatt och en fot täckt av mörka, vårtliknande fjäll eller korn. Den förekommer vanligtvis i trädgårdar, parker och kompostrika områden. Till skillnad från många andra Melanoleuca-arter gör fotens textur den lättidentifierad för mykologer.
Paternoster-träd
Melia azedarach
Paternoster-trädet är ett snabbväxande lövfällande träd som uppskattas för sitt rundade krontak av ormbunksliknande blad och doftande lavendelfärgade blomklasar som slår ut på våren. Det härstammar från Asien och Australien men är nu naturaliserat i varma klimat över hela världen. Det tål värme, torka och mager jord med lätthet, vilket gör det till ett tåligt och lättskött skuggträd. Alla delar av trädet, särskilt de gula bären, är giftiga vid förtäring, så det bör planteras utom räckhåll för barn och husdjur.
Vit sötväppling
Melilotus albus
Vit sötväppling (Melilotus albus) är en ettårig eller tvåårig ört i familjen ärtväxter (Fabaceae), ursprungligen från Eurasien och numera spridd över tempererade regioner i hela världen. Växten kan bli upp till 2 meter hög och bär långa, smala klasar av små vita blommor med en subtil, söt doft av kumarin. Tack vare sin djupa pålrot är den särskilt torktålig och den förbättrar jorden genom kvävefixering i samarbete med Rhizobium-bakterier.
Gul sötväppling
Melilotus officinalis
Gul sötväppling (Melilotus officinalis) är en tvåårig ört inom familjen ärtväxter (Fabaceae), hemmahörande i Europa och Asien men numera naturaliserad i stora delar av världen. Den bildar rikt förgrenade stjälkar som når cirka 1,5 meters höjd, med tredelade blad och små, gula, doftande blommor samlade i klasar som är mycket populära bland bin. Den har en djup pålrot, fixerar kväve i jorden tack vare sin symbios med rhizobier och används flitigt som gröngödsling och dragväxt för honungsbin.
Citronmeliss
Melissa officinalis
Citronmeliss (Melissa officinalis) är en flerårig aromatisk ört i familjen Lamiaceae, ursprungligen från Medelhavsområdet och södra Europa. Uppskattad för sin delikata citronduft odlas den flitigt för medicinska, kulinariska och prydnadsmässiga ändamål. Dess mörkgröna blad är rika på eteriska oljor med lugnande, antioxidativa och antivirala egenskaper.
Turkisk mösskaktus
Melocactus zehntneri
Melocactus zehntneri, allmänt känd som turkisk mösskaktus, är en klotformad kaktus med ursprung i Caatinga-biomet i nordöstra Brasilien. Dess mest utmärkande kännetecken är cephaliet — en cylindrisk struktur av vita borst och ull som utvecklas vid växtens topp enbart vid mogen ålder, varifrån små rosa blommor och röda frukter framträder. Den är perfekt anpassad till de hårda förhållandena i ett av Brasiliens mest torra ekosystem.
Sammetsmalva
Melochia tomentosa
Sammetsmalva (Melochia tomentosa) är en vintergrön buske i familjen Malvaceae, hemmahörande i torra och halvtorra områden i tropiska och subtropiska Amerika, från sydvästra USA till Sydamerika. Den når en höjd på mellan 0,3 och 2,5 meter, med stjälkar och äggrunda blad täckta av ett tätt, vitaktigt stjärnhår som ger växten ett sammetslent utseende. Den producerar små rosa till lila blommor i bladvecken, med en blomningsperiod som sträcker sig främst från vår till höst och lockar till sig rikligt med pollinatörer som fjärilar och vilda bin. Frukterna är vingade, pyramidformade kapslar, vilket är ett utmärkande drag för släktet. Den växer naturligt längs vägkanter, på steniga sluttningar, i xerofila buskage och torra skogar, från havsnivå upp till 1 600 meters höjd.
Månfrö
Menispermum canadense
Menispermum canadense, allmänt känd som Månfrö eller Kanadamånfrö, är en kraftig, lövfällande klätterväxt som är ursprunglig i östra Nordamerika, från södra Kanada till norra Florida och västerut till Manitoba och Texas. Den växer i fuktiga snår, skogsbryn och bäckstränder, och slingrar sig upp till 6 meter (20 fot) höjd. De stora, hjärtformade till handflikiga bladen (5–20 cm breda) är dess mest igenkännbara drag. På senvåren och försommaren (maj–augusti) bär den små, oansenliga grönvita till gulgröna blommor i hängande vippor. Dessa följs på hösten av klasar av blåsvarta, druvliknande stenfrukter, var och en innehållande ett enda distinkt halvmåneformat frö – källan till det allmänna namnet. VARNING: alla delar av växten, särskilt frukten, är mycket giftiga. Alkaloiden dauricin orsakar kramper och kan vara dödlig; frukten har orsakat dödsfall hos barn som förväxlade den med vilda vindruvor.
Mynta (släkte)
Mentha
Mentha är ett släkte av aromatiska örter inom familjen Lamiaceae, som odlas brett för kulinariska och medicinska ändamål. Det inkluderar pepparmynta (M. piperita) och grönmynta (M. spicata). Mynta växer kraftigt och kan bli invasiv i rabatter.
Pepparmynta
Mentha × piperita
Pepparmynta (Mentha × piperita) är en hybridaromatisk ört, en korsning mellan vattenmynta (Mentha aquatica) och grönmynta (Mentha spicata), tillhörande familjen Lamiaceae. En av de mest odlade örterna i världen, uppskattad för sin intensivt uppfriskande mentolarom och sina breda medicinska och kulinariska användningsområden. Den sprider sig kraftigt via underjordiska rhizomer.
Äppelmynta
Mentha × rotundifolia
Äppelmynta (Mentha × rotundifolia) är en flerårig hybridört inom familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), och är resultatet av en naturlig korsning mellan rundmynta (Mentha suaveolens) och gråmynta (Mentha longifolia). Dess runda och sammetslena blad avger en behaglig fruktig doft med inslag av äpple vid beröring. Det är en kraftig och snabbväxande växt som sprider sig via underjordiska utlöpare, och den är mycket uppskattad som både kulinarisk och aromatisk ört i trädgårdar och krukor.
Vattenmynta
Mentha aquatica
Mentha aquatica, känd som vattenmynta, är en aromatisk flerårig ört i familjen Lamiaceae, hemmahörande i Europa, Nordafrika och västra Asien. Den växer naturligt vid stränder av sjöar, bäckar, diken och kärr, där dess fyrkantiga stjälkar och ovala, tandade blad sprider sig snabbt med hjälp av krypande utlöpare. Från högsommaren till hösten samlas små rosa till lila blommor i täta kransar i grenspetsarna, vilket lockar till sig bin, fjärilar och andra pollinatörer. Hela plantan avger en stark mentoldoft när den vidrörs eller krossas.
Åkermynta
Mentha arvensis
Åkermynta (Mentha arvensis) är en aromatisk flerårig ört inom familjen Lamiaceae, ursprungligen från tempererade regioner i Eurasien och Nordamerika. Känd för sin intensiva mentoldoft används den flitigt inom matlagning, traditionell medicin och som naturligt insektsmedel. Den sprider sig kraftigt via underjordiska rhizom och kan bli invasiv om den inte hålls i schack.
Gråmynta
Mentha longifolia
Mentha longifolia, allmänt känd som gråmynta eller hästmynta, är en kraftig flerårig ört i familjen kransblommiga växter, hemmahörande i Europa, Asien och Afrika. Den blir upp till 120 cm hög med lansettlika, grågröna blad täckta av mjuka silverfärgade hår. Under sommaren producerar den täta ax av blekt lila till malvafärgade blommor som är mycket lockande för bin, fjärilar och andra pollinatörer. Den har en stark, frisk mentolliknande doft och en lång historia av kulinarisk och medicinsk användning.
Polejmynta
Mentha pulegium
Polejmynta (Mentha pulegium) är en snabbväxande, låg och mattbildande flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), hemmahörande i Medelhavsområdet, Europa och Nordafrika. Den har små, aromatiska blad med doft av mynta och täta kransar av små lila-purpurfärgade blommor under sommaren. Varning: den innehåller pulegon, en förening som är mycket giftig i koncentrerad form (eterisk olja) — den bör aldrig förtäras, särskilt inte av gravida, barn eller husdjur.
Mynta
Mentha sp
Mynta (Mentha sp) är ett släkte av aromatiska fleråriga örter inom familjen Lamiaceae, med ursprung i Europa och Asien. Känd för sin uppfriskande doft och intensiva smak odlas den flitigt i trädgårdar, krukor och köksträdgårdar. Den sprider sig kraftigt via underjordiska utlöpare och kan bli invasiv om den inte hålls i schack. Bladen används färska eller torkade i matlagning, folkmedicin och aromaterapi.
Grönmynta
Mentha spicata
Grönmynta (Mentha spicata) är en aromatisk, flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), ursprungligen från Europa och Medelhavsområdet. Den utmärker sig genom sin friska och milda mentoldoft, som är mer delikat än pepparmyntans, och är en av de mest odlade kulinariska och medicinska örterna i världen. Den sprider sig kraftigt med underjordiska utlöpare, varför den rekommenderas att odlas i kruka. Dess ljusgröna blad med sågtandade kanter får ax av lila eller vita blommor under sommaren, vilka flitigt besöks av bin och fjärilar.
Ananasmynta
Mentha suaveolens
Mentha suaveolens, känd som ananasmynta eller rundmynta, är en aromatisk flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), ursprungligen från södra och västra Europa samt Medelhavsområdet. Den bildar låga, utbredda tuvor av mjuka, sammetslena och rundade blad med en söt och fruktig doft som påminner om äpple eller ananas, och sprider sig kraftigt med underjordiska utlöpare. Under sommaren dyker små ax av vita till blekrosa blommor upp som lockar till sig bin och andra pollinatörer.
Pepparmynta
Mentha x piperita
Pepparmynta (Mentha x piperita) är en naturlig hybrid mellan vattenmynta (M. aquatica) och grönmynta (M. spicata), som har odlats i århundraden för sin intensiva mentoldoft och sina anmärkningsvärda medicinska egenskaper. Denna kraftiga, fleråriga ört har ovala, tandade blad i en mörkgrön, glänsande färg som frigör sin karakteristiska friska och uppfriskande doft vid beröring. Under sensommaren producerar den små, bleklila till rosa blommor i täta ax. Den sprider sig snabbt med hjälp av underjordiska utlöpare (rhizomer).
Skogsbingel / Årsbingel
Mercurialis
Örtartade växter av familjen Euphorbiaceae, ursprungliga i Europa, Asien och Nordafrika. Släktet inkluderar både ettåriga (M. annua) och fleråriga (M. perennis) arter som trivs i skuggiga skogsmiljöer. Alla delar är mycket giftiga för människor och boskap. M. perennis sprider sig kraftigt via underjordiska rhizomer och täcker ofta skogsbottnar i täta mattor. Båda arterna uppvisar tvåbyggare reproduktion med separata han- och honplantor som producerar små gröna, kronbladslösa blommor.
Grenbingel
Mercurialis annua
Ettårig ört i familjen törelväxter (Euphorbiaceae), ursprungligen från Medelhavsområdet och Mellanöstern. Ett ogräs på åkrar, i köksträdgårdar, vägkanter och på ruderatmark. Den blir vanligtvis 30–50 cm hög, i undantagsfall upp till 1 meter. Stjälken är upprätt och förgrenad. Bladen är motsatta, lansettlika med sågade kanter, 3–6 cm. Växten är tvåbyggare (dioik): gulaktiga hanblommor i ax, gröna honblommor sitter ensamma. Frukten är en kapsel med vårtig yta.
Puka
Meryta
Meryta är ett släkte med cirka 28 arter av städsegröna träd och buskar i familjen araliaväxter (Araliaceae), hemmahörande på subtropiska och tropiska öar i Stilla havet. Den största mångfalden finns i Nya Kaledonien, med ytterligare arter från Nya Zeeland (M. sinclairii, "puka"), Norfolkön och Marquesasöarna. Detta är en skötselprofil på släktnivå snarare än för en enskild art, eftersom de flesta Meryta-arter delar liknande växtsätt och skötselbehov. De uppskattas för sina stora, glänsande, enkla blad som ger en djärv, tropisk look till trädgårdar och interiörer. De är tvåbyggare (separata han- och honplantor), snabbväxande och tål kustvindar och saltspray, men är frostkänsliga och kräver skydd i svalare klimat.
Isört
Mesembryanthemum
Isört (Mesembryanthemum) är ett släkte av ettåriga eller tvååriga suckulenta växter i familjen isörtsväxter (Aizoaceae), hemmahörande i södra och östra Afrika. Den är känd för sina glittrande, blåslika epidermala celler som täcker blad och stjälkar, vilket ger intrycket av att de är täckta av isdroppar eller frusen dagg. Det är en fakultativ halofyt som kan tolerera salthaltiga jordar och växla mellan C3-fotosyntes och CAM-metabolism under vatten- eller saltstress. Den odlas i stor utsträckning som en prydnadsväxt och marktäckare i kustnära trädgårdar och stenpartier, samt används som livsmedel och inom traditionell medicin.
Baby-solros
Mesembryanthemum cordifolium
Baby-solrosen är en flerårig, krypande suckulentväxt med ursprung i Sydafrika, känd för sitt klargröna, köttiga och hjärtformade bladverk. Blommorna är små, livfulla och påminner om prästkragar, och de öppnar sig enbart i direkt solljus. Det är en ytterst tålig växt, idealisk som marktäckare på soliga ytor eller för att pryda hängkorgar, där grenarna kan svepa ned i vackra kaskader.
Isört
Mesembryanthemum crystallinum
Mesembryanthemum crystallinum, allmänt känd som isört, är en krypande halofytisk suckulent som härstammar från kustregionerna i Sydafrika, men som numera är naturaliserad i kustområden med medelhavsklimat runt om i världen. Dess blad och stjälkar är täckta av glänsande, klotformade epidermala celler (så kallade "glaspärlor"), som lagrar vatten och salt, vilket ger växten ett utseende av att vara täckt av is eller dagg. Den odlas i stor utsträckning både som en prydnadsväxt för markteckning och som en gourmetgrönsak, där dess saftiga och lätt salta blad äts råa eller tillagade.
Litet isört
Mesembryanthemum nodiflorum
Mesembryanthemum nodiflorum, känd som litet isört, är en lågvuxen suckulent ettårig ört i isörtsväxternas familj (Aizoaceae). Den är inhemsk i Medelhavsområdets kustområden, Makaronesien, södra Afrika och Mellanöstern. Den bildar krypande mattor av köttiga, cylindriska blad täckta av glittrande blåsceller som ger växten dess karakteristiska isiga lyster. Små vita till blekgula blommor dyker upp från våren till sommaren. Den är mycket salt- och torktålig, trivs i sandiga kustjordar, sanddyner och salthaltiga våtmarkskanter, och har naturaliserats i delar av Australien och västra USA.
Mispel
Mespilus germanica
Mispel (Mespilus germanica) är ett litet lövfällande träd eller en stor buske i rosväxternas familj, hemmahörande i bergen i sydöstra Europa, Kaukasus och norra Iran. Det växer långsamt till en utbredd, rundad krona på 4–8 meter i höjd och bredd, med mörkgröna avlånga blad som blir rostbruna på hösten. Dess vita till blekrosa blommor med fem kronblad slår ut sent, i maj eller juni, långt efter att de flesta andra fruktträd har blommat färdigt. Den bruna, äppelformade frukten mognar inte på trädet; den måste 'bletta' (mjukna genom frost eller lagring) innan den blir söt och ätbar.
Kinesisk sekvoja
Metasequoia glyptostroboides
Metasequoia glyptostroboides, känd som kinesisk sekvoja eller urtidsträd, är ett snabbväxande och stort lövfällande barrträd som härstammar från bergsskogarna i centrala Kina. Det ansågs vara utdött i miljontals år – endast känt genom fossil – men återupptäcktes levande 1941 i Hubei-provinsen, vilket blev ett av 1900-talets mest anmärkningsvärda botaniska fynd. Det är det enda nu levande barrträdet i släktet Metasequoia. Under vår och sommar har det ett ljusgrönt och skirt, ormbunksliknande bladverk; på hösten skiftar det till fantastiska orangea och kopparröda toner innan det fäller alla sina barr. Den vuxna stammen utvecklar en djupt fårad, rödbrun bark. Det kan bli upp till 30 meter högt i trädgårdar och parker, med en elegant pyramidal växtform.
Pohutukawa
Metrosideros excelsa
Metrosideros excelsa, allmänt känd som pohutukawa eller Nya Zeelands julgran, är ett majestätiskt kustträd. Det är känt för sin explosion av klarröda blommor bestående av långa ståndare som framträder mitt i sommaren. Bladen är läderartade, djupt mörkgröna på ovansidan och täckta med täta vita hår på undersidan, vilket ger dem ett silveraktigt utseende. Det är en ytterst motståndskraftig art som kan växa på klippiga stränder och tåla kraftiga saltvindarna.
Miconia albicans
Miconia albicans
Miconia albicans (känd som Canela-de-velho i Brasilien) är en buske eller ett litet träd som hör hemma i den brasilianska Cerradon och tillhör familjen Melastomataceae. Den kan bli mellan 1 och 4 meter hög och har läderartade blad vars undersida är täckt av ett karakteristiskt vitaktigt dun. Dess vita till gräddgröna blommor växer i klasar i slutet av torrsäsongen, med en topp i september. Det är en pionjärart som är vanlig i savannområden och på nyligen störda marker, och den är välkänd inom brasiliansk folkmedicin för användningen av dess blad i teer och antiinflammatoriska salvor.
Hitta den perfekta växten
Vår växtguide hjälper dig att hitta idealiska arter för din erfarenhetsnivå och årstiden.
Bläddra efter Svårighetsgrad, Säsong och Mer
Använd filtren nedan för att begränsa den här katalogen efter skötselns svårighetsgrad, säsong, miljö, eller sök direkt på namn. Varje filter leder till en lista anpassad efter dina odlingsförhållanden.